Spaltaren 17.2.2017

      Inga kommentarer till Spaltaren 17.2.2017

Jag sitter framför min datorskärm och känner hur tankarna rusar omkring i huvudet. Jag har lite svårt att få tag i dem och tänka klart en tanke i gången. Det är så mycket jag borde ha koll på och göra just nu. Jag jonglerar med studier, praktik, förtroendeuppdrag och familjeliv. Jag flyr från mina tankar in i sociala media och låter mig underhållas en stund av en videosnutt om katter som gör tokigheter. Jag prokrastinerar. Jag skjuter upp det jag borde ta tag i. Det här gör mig stressad. Jag får en obehaglig känsla av att det är en massa saker jag borde göra men jag är inte riktigt säker på med vilken uppgift jag ska börja.

Så jag sätter mig ner med papper och penna och gör en lista. Jag skriver upp studieuppgifterna. Jag skriver upp förberedelserna för praktiken. Jag skriver upp förtroende­uppdragen och allt det andra jag måste komma ihåg att göra. När jag är klar inser jag att listan inte blev så lång som jag trott att den skulle bli. Jag känner hur axlarna sänker sig och villervallan i huvudet reder upp sig. Det är överkomligt. Jag kan klara av alla mina uppgifter.

Jag tror att det är många andra med mig som har en känsla av att springa omkring i vardagen med en känsla av att inte riktigt ha full koll på allt. Så här mitt mellan jul och påsk är det just vardag och vanligt liv. Det är enformiga och kanske tunga veckor som inte bryts av någon extra helgdag. Den här tiden kallas ibland oxveckorna, för det är att liksom oxen som drog plogen bara att bita ihop och streta på. Det som håller modet uppe just nu är att ljuset återvänder. Varje dag blir lite längre än dagen före. Snart, alldeles snart, hör vi fågelsången och känner hur solen värmer ansiktet. För många kommer ändå sportlovet som en paus nu mitt i vardagen. En hel vecka utan måsten. Eller så blir det en vecka fylld av äventyr. Eller så blir det en ensam och tråkig vecka. Vi kan ha det så olika. Många unga kommer att dra iväg på skribaläger. Då blir det en verkligt annorlunda vecka. En vecka som kan väcka tankar och känslor. En vecka fylld av lek och allvar. En vecka med nya lärdomar och kanske nya vänner. En vecka där Gud får vara med, som mittpunkt i allt. Det här kan bli en mycket viktig vecka som man senare kan se tillbaka på som en brytpunkt. Under den här veckan kan många unga hitta både Gud och sig själva på ett alldeles nytt sätt. Plötsligt kan bön och andakt kännas bra och viktigt.

Tänk om vi alla fick möjligheten att dra iväg på läger en vecka mitt i vardagen. Att få både leka och fundera på allvarliga frågor tillsammans. Att få möta Gud i gemenskapen och få stilla oss i andakt varje dag. Tänk så fantastiskt det skulle vara. Fast ur vuxenperspektiv tror jag många skulle tycka att det bästa ändå var att få gå till dukat bord och inte behöva bry sig om vardagssysslorna på en hel vecka. Hur din vardag än ser ut önskar jag dig en trevlig helg och kommande vecka. Jag hoppas att du kan ta dig tid att ta hand om dig själv. Du är viktig. Du är älskad.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *