Alla, som själv mist någon kär person, vet hur det kan kännas som om hela världen stannar upp när någon dör. Det kan kännas fullständigt overkligt att världen runt omkring en fortsätter som om ingenting har hänt, när man själv skulle vilka skrika ut: ”Ser ni inte, min kära har dött, ingenting blir längre som förr, hen fattas mig!”
Det är den här känslan som genomsyrar långfredagen. Den bottenlösa sorgen som färgar hela livet svart. Här i kyrkan är altaret är klätt i svart. Altarskranket och predikstolen är klädda i svart. På altaret står fem röda rosor och ett ljus som släckts. Idag är en sorgens dag. Vår frälsare blev korsfäst och dog. Hela kyrkan verkar skrika ut, ingenting blir längre som förr, Kristus är död!
När Jesus dog sänkte ett mörker sig över jorden och förhänget i templet brast itu. Världen stannade verkligen upp ett tag när Jesus dog. Och ännu idag får vi stanna upp inför lidandet, döden och mörkret.
Den här våren har vi fått höra så många rapporter om urskillningslöst våld, meningslöst lidande och ond bråd död, att vi kanske inte längre orkar höra mera. Det är för hemskt för att riktigt kunna ta in. Att läsa om Jesu död på korset kan kännas som ännu en rapport om vanvettigt våld och meningslös död, men det var allt annat än det. Det var förutbestämt, fyllt av symbolik och en uppfyllelse av profetior från århundraden tillbaka.
Våldet och döden på korset var en bestraffningsmetod som användes i Romarriket. Det var hemskt och en fullständigt omänsklig behandling, men det var på det sättet som förbrytare bestraffades. Jesus dömdes till döden och korsfästes tillsammans med två förbrytare. Han smädades av rådsmedlemmarna och de romerska soldaterna. Den ena förbrytaren är stursk och hånar honom med orden Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss!
Det som varken förbrytaren, rådsmedlemmarna eller de romerska soldaterna vet eller förstår är att Jesus verkligen hjälper sig själv, och dem, och oss, när han hänger kvar på korset. Hade han i den stunden tänkt att ”strunt i det här, jag kliver ner och går hem” hade hela frälsningshistorien gått om intet. Ingen hade fått syndernas förlåtelse och vi skulle fortfarande vara tvungna att offra djur och försöka uppfylla lagens alla bud för att förtjäna Guds kärlek och förlåtelse.
När Jesus offrar sig och låter sig bli korsfäst och hänger kvar på korset tills han dör är det av kärlek till oss alla. Av kärlek till rådsmedlemmarna som ville få honom dödad, till människorna som ropade korsfäst, korsfäst, till soldaterna som verkställde dödsstraffet. Av kärlek till alla som tror på honom och alla som inte vet vad de ska tro. Av kärlek till dig och mig. En kärlek som är så stor att den är svår att förstå, men värd att tro och lita på.
Det finns ändå en person i den här berättelsen som ser klart. En person som i sin sista stund förstår att Jesu död på korset betyder något större än det ser ut att vara. Den andra förbrytaren.
Den andra förbrytaren, som hutar åt sin kriminella kollega när han smädar Jesus. Han inser där på korset att de båda förbrytarna får ett, enligt dåtida lagar, rättmätigt straff. Han inser att hans kropp inte kommer att hålla mycket längre och att döden väntar inom en mycket snar framtid. Han inser också att Jesus, som inte gjort något ont, får samma straff och att det är en milsvid skillnad mellan förbrytarna och Jesus. Jag vet inte hur mycket den här förbrytaren hört om Jesus tidigare, men i den här stunden inser han att Jesus verkligen är Messias, Guds son och Judarnas konung. Trots att han måste inse att också Jesus levnadstid går mot sitt snara slut säger han ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike”.
Med de orden förstår vi att han uppfylls av tro på Jesus. Med de orden får vi förstå att han räknar med att själen inte dör med kroppen och att det finns en annan värld där Jesus är konung och frälsare.
Han som hänger på korset kommer till tro på Jesus i sin sista stund. Han kommer inte hinna be aftonbön varje kväll. Han kommer aldrig att hinna gå i en gudstjänst. Han kommer aldrig att kunna göra goda gärningar. Han hinner inte lära sig några böner utantill. Han hinner ingenting annat än bekänna sina synder alldeles kort när han säger att han fått ett rättmätigt straff och ber om förlåtelse genom att be Jesus tänka på honom när Jesus kommer med sitt rike.
Och Jesus svarar ”Sannerligen, redan idag skall du vara med mig i paradiset.” Förbrytaren är den första som genom tron på den korsfäste Jesus Kristus går in i paradiset.
Det här ger oss alla hopp. En förbrytare som dömts till döden för sina brott, ber om förlåtelse och blir förlåten. Det är verkligen bara genom tron på den korsfäste Jesus Kristus han kommer till paradiset, för han hann inte göra något annat som vi ofta tänker att man ska göra som troende.
Det är inte genom vår egen förträfflighet eller våra goda gärningar som vi blir räddade, för ingen av oss kan fylla det måttet. Vi behöver göra som förbrytaren på korset. I tro bekänna våra synder och be Jesus tänka på oss när han kommer med sitt rike.
Ändå menar jag inte att vi ska strunta i att göra goda gärningar, försöka leva ett gott liv i dialog med Gud. Det behövs också, men inte för att lösa in en biljett till paradiset. Det behövs för vår och våra medmänniskors skull. Det behövs för att Gud ska kunna verka genom oss.
Den här dagen, sorgens och dödens dag är en brytningspunkt. Det är verkligen så att ingenting blir längre som förr, Kristus är död! När hoppet ser ut att vara ute, är det i själva verket dagen då hoppet sås. Som ett frö vi gömmer i jorden får hoppet idag omges av mörker för att födas igen och vändas till liv. Utan död finns inget liv, hur märkligt det än kan låta.
Vi vet av historien att Jesus övervinner döden och att det kommer en uppståndelsens morgon. Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Idag får vi stanna upp inför lidandet, döden och mörkret. För det är bara genom att stanna upp i mörkret som ögonen kan vänja sig och börja se de små ljuspunkterna som finns i mörkret.
Ge dig själv tid att stanna upp idag. Tillåt dig att sörja allt som fyller dig med mörker. Svep in dig i en varm filt av förtröstan att livet återvänder, men att det just nu behöver få vila en stund. Ta dig en stund att prata med Jesus. Be honom förlåta allt som gått fel och be honom komma ihåg dig när han kommer med sitt rike. Han dog av kärlek till dig, för att också du ska ha en plats i paradiset.