Söndag 27.6.2021 Femte söndagen efter pingst
Vi människor har så lätt för att ha åsikter om andra. Vi dömer andra utan att veta varför någon gör som den gör. Vi tror oss veta hur man borde göra och vad som skulle vara bättre. Du har säkert själv, precis som jag, någon gång halkat i det diket. Säkert har du också någon gång fått höra mer eller mindre välmenta råd om hur du borde göra.
Ibland när vi har problem diskuterar vi dem med andra. Ofta handlar det om en relation som inte fungerar som vi önskar. Då önskar vi kanske medhålla av vännen om att den tredje personen inte gör som den borde. Det är klart att vi ska stöda och trösta våra vänner när de har problem, men ibland kanske det skulle vara klokt att fråga: hur tror du att han eller hon tänker? Varför tror du att det blev så här? Kan det vara något du gjort eller sagt som fått din vän att reagera så där? Det är mera sällan vi vet hur den personen tänker i frågan. Kanske det finns en annan sida av myntet? Varje historia har minst två sidor och det behöver man komma ihåg.
Om du tänker på ditt eget liv, så tror jag att det finns en hel del som knappast någon vet om. Vilka dina tankar och dina känslor är det bara du som vet. Ja, ibland vet vi inte ens själva varför vi tänker och känner som vi gör. Då blir det väldigt svårt för någon annan att bedöma om du gör rätt eller fel. Du gör det du kan med de förutsättningar du har.
Det finns en enda som känner oss bättre än vad vi själva gör. Gud ser oss och han känner oss utan och innan. Det är bara han som kan döma oss på ett rättvist sätt. Därför vill jag påminna oss alla om Paulus ord. Låt oss därför inte längre döma varandra. I stället skall ni se till att ni inte kommer någon broder att snava eller falla.