Det finns en uppsjö av amerikanska julfilmer som man kan se på teve eller via någon streamingtjänst. De är ofta romantiska komedier där de mest omaka par råkar träffas och via en hel del förvecklingar inser de till slut att de älskar varandra. Eller så vet de att de älskar varandra, men det behövs lite julmagi för att de ska få varandra. Många av de här filmerna är fullständigt förutsägbara, fulla av klichéer och ibland kryddas de dessutom av mediokra skådespelartalanger. Men de fyller funktionen av verklighetsflykt och förhoppning om att ens egen jul ska få en släng av Hollywoods fantastiska julmagi.
Det här året trodde vi för en stund att vi skulle få njuta av en magiskt gnistrande och vit jul, men så kom värmen och regnet, slasket och halkan och gav oss den numera så vanliga grön-svarta julen som vi kanske aldrig vänjer oss med. (*
De senaste åren har präglats av dåliga och ännu sämre nyheter. När vi efter den värsta pandemitiden trodde att livet skulle återgå till något vi tänkte kunde kännas som normalt, kom kriget i Ukraina med efterföljande kriser inom ekonomi och energi. Över allt annat ligger dessutom klimatkrisen som en våt filt.
Men varför drar jag upp allt det här nu när vi helst vill förflytta oss, åtminstone mentalt, in i julfilmernas förtrollade värld? Jo, för att jag tänker att vi behöver veta varifrån det är vi tar avstamp och vad det är vi vill stänga ute, denna underbara julafton. Och jag kan inte låta bli att dra paralleller till den allra första julen, då när Jesus föddes i ett enkelt stall i Betlehem.
I de vackra julsångerna målar man upp en romantisk och vacker bild av den första julen. Precis som i julfilmerna är allt tillrättalagt och harmoniskt. Men verkligheten var ungefär lika långt ifrån, som vår grön-svarta jul är från filmvärldens vita sagolandskap.
I landet fanns en ockupationsmakt och det judiska folket önskade inget hellre än frihet och lugn. En skattskrivning drevs igenom och folk tvingades ut på vägarna för att ta sig till sin släkts hemstad. Det var oroliga tider.
Det här är egentligen väldigt trösterikt för oss idag. Gud, den allra högste och allsmäktige, valde inte att födas i gyllene palats eller ens i ett varmt och ombonat hem, utan han kom till oss i väldigt fattiga och enkla förhållanden. Det visar på hur lite Gud kräver av oss.
Gud var efterlängtad som räddare och befriare. Det judiska folket väntade på den konung som profeterna siat om i århundraden. De hoppades på en mäktig Messias som skulle driva ut ockupationsmakten och få till stånd en varaktig fred i landet. Men Guds planer är inte som våra mänskliga planer.
Visst vill Gud ge oss fred och frihet, men inte genom våld och krig. Jesus kommer till oss i enkelhet. Han är som en av oss och han uppmanar oss att själva reda upp våra dispyter. Han säger att vi ska älska varandra så som han älskar oss.
Gud låter inte oss komma lätt undan. Gud kommer inte med Hollywoods julmagi utan han kommer med något mycket djupare och större. Genom Jesus ger han oss nyckeln till ett liv i harmoni med varandra och han ger oss nyckeln till himmelriket och evigt liv. Men han knäpper inte med fingrarna så att allt bara helt plötsligt ordnar sig, så som det går att göra i en halvbra romantisk julfilm.
Det kan hända att vi ibland blir besvikna på Gud, just för att han inte ställer allt till rätta med en gång. Han uppfyller inte ens alla våra böner, inte ens fast vi tycker att de är hur ödmjuka och rättvisa som helst. Gud är inte någon kosmisk julgubbe som ger oss allt vad vi ber om. Han är så mycket mera än så. Han vet vad vi behöver och han har en plan för hela världen som vi inte alltid kan förstå.
Det är svårt att inte kunna förklara varför så många dör i krig och av sjukdom. Varför så många måste lida, så som vi uppfattar det – helt i onödan. Jag har inga svar att ge när ondskans mörker tycks ogenomträngligt.
Ändå väljer jag att tro att Gud har allt i sin hand. Jag väljer att fästa blicken på det lilla barnet i krubban. Jag fascineras över hur stort förtroende Gud har för oss människor när han litar på oss och föds som ett hjälplöst barn i ett ockuperat land i ett stall. Där fanns ingen julmagi från Hollywoods filmer, utan en helig närvaro som fortsätter att tala till oss än idag. Genom bibeln hör vi ängeln säga till oss: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren.”
*) Det blev ändå en vit jul. I predikan ändrade jag min text så att den passade ihop med verkligheten utanför fönstret.