Har du någon gång varit i ett sammanhang där du har blivit utskrattad för att du har sagt något som de andra inte har förstått? Kommer du ihåg känslan av förargelse, skam, utanförskap och irritation över att bli missförstådd? et är en hemsk känsla och man kan bli både arg och ledsen sådana gånger.
Det finns människor som varit så mycket före sin tid att det är först långt senare som de fått upprättelse för sina visioner. Mycket av det som vi idag tar för givet har en gång varit en galen idé, en knäpp uppfinning. De som drivit på har blivit hånade och misstolkade för att de har sett något som omvärlden inte ännu kunnat ta till sig. Men de som har hållit ut och fortsatt arbeta på sin idé har till slut kunnat få erkänsla för att de har varit banbrytande och föregångare. Tyvärr är det allt för ofta som den här erkänslan har kommit först efter uppfinnarens död, när andra har fortsatt utvecklingsarbetet och fått den knäppa idén att bli till en fantastisk lösning som underlättar livet och hjälper många.
När Jesus sände ut sina lärjungar i världen för att sprida det glada budskapet om Guds oändliga kärlek och nåd gjorde han det med vetskapen om att det inte var någon lätt uppgift. Han visste att många människor inte skulle förstå att det här budskapet kommer direkt från Gud. Så han lovade lärjungarna att inte lämna dem i sticket. Han lovade att Hjälparen, Sanningen ande, den heliga Anden skulle komma för att ge dem kraft och mod att utföra den besvärliga uppgiften att missionera i världen. När Jesus lovade det här visste lärjungarna nog inte vad han pratade om. För mycket av vad Jesus sade och berättade var så revolutionerande att ingen hade hört talas om det tidigare. Då är det ju helt självklart att man inte kan förstå vad det handlar om.
Den heliga Anden är en märklig kraft. Vi ser den inte, vi hör den inte, vi känner inte lukten av den, vi känner den inte, men ändå kan vi vara alldeles säkra på att den finns och att den talar till oss. Man brukar likna Anden vid vinden. Och faktiskt så är ordet för ande och vind det samma på hebreiska och grekiska. Vinden ser vi inte, men vi kan se vad den ställer till med, speciellt när den är så kraftig att allt möjligt flyger iväg. Vi kan inte egentligen höra den, men den kan få saker att vibrera så att de ger ljud ifrån sig. Vi kan inte känna lukten av den, men vi kan känna lukter som den för med sig. Vinden kan vi känna av när den blåser mot vår bara hud. Då kan den kännas varm eller kall. Den kan vara hård eller mjuk.
Vi påverkas av vinden, direkt eller indirekt och på samma sätt påverkas vi av den heliga Anden. Vi kan känna hur den verkar i oss eller runt omkring oss. Ibland märker vi inte alls av den heliga Anden, utan plötsligt märker vi bara hur olika saker faller på plats och allt löser sig till det bästa.
Den här hjälparen fick lärjungarna med sig på pingsten. Den helgen firar vi nästa söndag och då påminns vi om hur omtumlande det var för lärjungarna när den heliga Anden kom med ett dån och visade sig som eldslågor på deras huvuden. Och så kunde de plötsligt tala alla möjliga språk som de inte tidigare kunde.
Trots att Jesus utrustade sina lärjungar med helig Ande kunde han inte lova att det skulle bli en lätt uppgift att vittna om Jesus. Han förutsade en del av svårigheterna för att lärjungarna inte skulle tappa tron och modet att vittna när det blev besvärligt. Och tur var väl det, för det blev verkligen besvärligt för lärjungarna, men de gav ändå inte upp. För de visste ju att det budskap de förmedlade var ett budskap direkt från Gud till oss. De berättade om den kärlek som övergår allt förstånd och som vi får del av ännu idag.
På samma sätt får vi inte ge upp fast vi kan bli utskrattade, utfrysta och missförstådda. I dopet har vi blivit Guds barn och precis som Paulus säger i Romarbrevet ger det oss rätt att ropa till Gud som till vår pappa. Idag inleds skribalägret där konfirmanderna får lära sig mera om den kristna tron. Den här veckan ska vi söka efter sanningen, vi ska gå steg för steg och vi får alla vandra med. Förhoppningsvis ska vi finna att kyrkan blir en bro som förenar oss i tro där vi finner en gemenskap med varann och får vila i Guds famn.
Amen.