Hosianna! Folket ropade Hosianna när Jesus kom ridande på åsnan. Ordet Hosianna är inte egentligen ett hurrarop utan det betyder rädda oss, kom med hjälp. För det folk som hade samlats längs vägen när Jesus kom väntade på Messias, men för dem betydde det en judisk kung som hade så stor världslig makt så att han skulle kunna befria dem från romarnas ockupation. Vi den här tiden var judarna ett förtryckt folk i sitt eget land. De hade det inte bra och de längtade efter fred och frihet.
Jesus kom ridande på en åsna. Han betedde sig inte som den som hävdar sig vara kung med makt. Då hade han ju säkert valt att komma ridande på en häst så som världsliga kungar gjorde. Men Jesus är en konung som kommer i ödmjukhet. Han vill egentligen inte göra något stort väsen av sig. Han försöker visa på ett annorlunda rike där den sista kommer först, där den som tjänar andra är den viktigaste.
Den här texten om intåget i Jerusalem läser vi också på palmsöndagen. Den handlar ju inte alls om julen eller om väntan på det lilla barnet som ska födas om några veckor. Den här texten är inledningen till påskfirandet. Varför läser vi den också idag?
Advent och jul skulle inte betyda någonting utan påsken. Ett barn som föds i ett stall är ingen stor nyhet i sig. Det är en tragisk historia om en familj där mamman tvingas föda sitt första barn i ett stall. Det här barnets födelse blir betydelsefull först när han växt upp till en man som samlar stora skaror omkring sig. När han säger sig vara Guds son, ja faktiskt Gud själv. När han blir avrättad på korset inför påskhögtiden i Jerusalem. Men egentligen blir födelsen inte betydelsefull ens av det här. För skulle historien ha tagit slut på korset hade det bara varit åter en judisk upprorsmakare som romarna avrättade. Det fanns många sådana och de nämns inte just med namn i historien. Det som gör Jesu födelse, liv och död betydelsefulla är hans uppståndelse. När Jesus uppväcks från de döda visar han att han inte är en människa utan Gud. Han övervinner döden och han far upp till himlen. Med det här vill jag peka på att varje del i Jesu liv är betydelsefull och beroende av de andra delarna.
Varför valde då Gud ett så här komplicerat sätt? Varför valde Gud att bli människa över huvud taget? Det är det ju lite svårt att förstå. Men kanske det är för att vi människor är så komplicerade och har så svårt att tro. Gud behövde själv bli människa för att förstå oss och Gud behövde bli människa för att vi skulle förstå att Gud verkligen vill komma oss nära. Ingen människa kunde uppfylla Guds krav på ett fullständigt offer. Ingen människa klarar av att vara helt syndfri.
Det här är så invecklat att det inte går att förstå helt och hållet. Inte ens de som ägnat hela livet åt att försöka förstå kommer till några definitiva svar. I stället får vi lita på att Gud är här med oss och att vi genom vår tro får del av den förlåtelse, kärlek och nåd som Gud vill ge oss.
Fortfarande idag får vi stämma in i Hosianna-ropet. Vi får be Jesus om hjälp när vi inte själva räcker till. För även om vi inte lever i ett ockuperat land, utan i ett av världens lyckligaste länder behöver vi Jesu hjälp. Vi har alla våra bekymmer som vi får bära fram till Gud. Vi får komma till kyrkan för att tillsammans sjunga och be. Vi får komma fram till altaret och ta emot nattvarden där Jesus själv är närvarande. Vi får knäppa våra händer där vi sitter ensamma hemma. Och vi får alltid lita på att Gud hör oss och är med oss.