Predikan, 6 december 2024, Houtskär

      Kommentarer inaktiverade för Predikan, 6 december 2024, Houtskär

I över hundra år har vårt land varit självständigt. För det flesta av oss som lever i dag i Finland känns det kanske som en självklarhet att det är så. Mycket få av oss har egna minnen från tider då finländarna kämpat för landets frihet och självständighet. Men under de senaste åren har vi insett att det kanske inte är självklart att Finland är ett fritt och självständigt land. Inte så långt ifrån oss pågår ett krig mellan vårt östra grannland och ett folk som nu kämpar för sitt lands frihet och självständighet. Tanken har antagligen slagit oss alla – det kunde ha varit vi. Plötsligt kom den hotbild vi nästan glömt bort mycket närmare oss.

Så vad betyder självständigheten för oss idag? Kommer vi ihåg att också en hundraårig självständighet behöver upprätthållas och uppdateras? Självständighet kunde beskrivas som rätten att själva bestämma om vårt lands lagar och förvaltning. Rätten till vårt eget lands mark inom landets gränser och rätten att ingå avtal med andra nationer. Rätten till demokrati och fria val. Det finns otaliga andra saker som är möjliga i ett fritt, demokratiskt och självständigt land som vi tar så för givna att jag inte ens kommer på att räkna upp dem här.

Om vi funderar kring självständighet på ett personligt plan så kanske vi räknar upp många goda saker men det finns en risk att vi också halkar in på mindre goda saker. Att vara självständig kan betyda att man vill klara sig själv på egen hand och att man tänker på sig själv först. En självständig person kanske inte vill ha så mycket hjälp av andra. Och det går bra ända tills det inte längre gör det.

Vi behöver alla människor runt omkring oss som kan sträcka ut en hand och hjälpa till ibland. I frågan om ett självständigt land kan det handla om att blida allianser och ingå i olika förbund. För Finland som nation är det avgörande att vi idag är en del av Europeiska unionen och Nato. Det är paradoxalt att man genom att gå samman bättre garanterar självständighet. Fast, när vi ser på varandra så inser vi kanske att det inte är så konstigt. För att må bra och klara sig själv behöver man sammanhang där man hör hemma och där man får stöd och hjälp om så behövs. Och framför allt, att också vi hjälper andra när de behöver vårt stöd.

För det mesta när man tänker på hotbilder mot landet vänder man blickarna utåt, mot mindre vänligt sinnade stater och rörelser. Jag tänker idag att vi också behöver vända blickarna mot oss själva och hot som växer i vårt eget land. När avundsjuka, rädsla och missunnsamhet får gro och växa fritt skapar det utrymme och efterfrågan på radikala rörelser som ger enkla svar på komplicerade frågor. När vi vänds mot varandra, utan vilja att förstå och diskutera, gör vi landet och oss själva illa. Svåra känslor och frågor löser man inte genom att stänga gränser, begränsa och förbjuda eller genom att försöka hitta syndabockar när det känns som att man själv drabbats av orättvisor.

Det är inte lätt att inkludera alla och att visa den som redan radikaliserats att hotbilden den ser inte är verklig, eller åtminstone inte så skarp som den verkar. Men om vi kunde återvända till den grundläggande gyllene regeln och våga stå upp för att grundläggande kristna värderingar verkligen ger oss en god grund att stå på, så skulle det finnas en bättre väg framåt.

Allt det goda vi har strävat efter och uppnått som land och som folk under det senaste århundradet ska vi inte bara tillskriva vår egen kunskap och kamp. Vårt land är byggt på en kristen grund och vårt folk har trott och litat på Gud i situationer som sett desperata och omöjliga ut. Det får och ska vi fortsätta med. Vi får visa vår tacksamhet till Gud för alla de välsignelser som han gett oss och vi får lita på att Han fortsättningsvis vill oss väl.

Gud är en levande Gud som kommit till oss och gett sitt liv för oss. Den största kärleken är att ge sitt liv för andra och den kärleken har Gud visat oss och många av våra landsmän likaså, när de offrade sina liv för att vi idag ska få fira vårt lands självständighet.

Med det här i minnet får vi idag glädjas och vara tacksamma över att vi kan fira Finlands 107 självständighetsdag.