Fem bröd och två fiskar till femtusen män. Visst är det ett stort under när det räcker till och blir över!
Det var någon som berättade för mig om hur en grupp ungdomar och unga vuxna hade suttit och funderat och diskuterat kring just den här texten. Jag minns inte vem det var som berättade det eller var det hade hänt, men tolkningen stannade kvar hos mig.
En av ungdomarna hade nämligen sagt att hon tänkte sig att det gått till så att när den lilla pojken var villig att dela med sig av det han hade, så hade alla andra också bjudit till och delat med sig av det de hade med sig. På så sätt var det största i det här undret det att alla hade bjudit till och delat med sig till de andra.
Det här är kanske inte den korrekta, teologiska tolkningen av hur det gick till, men jag kan ändå inte annat än hålla med den här kloka, unga kvinnan. Vi förväntar oss att Gud bjuder till och tar hand om oss – han såg ju till att judarna fick manna när de vandrade i öknen, men hur mycket kan vi förvänta oss av varandra? Vi talar om att vi är Guds händer på jorden – men hur stor andel av världens människor står verkligen upp och delar med sig? De allra flesta är väl ändå svaret, men vi behöver ofta en knuff i rätt riktning för att riktigt komma oss för att bjuda till.
I dagens värld, där klyftan mellan fattiga och rika bara växer och där den rikaste 1 procenten äger mer än vad 95 procent av världens befolkning äger tillsammans, där kan det vara svårt att tänka sig att just jag, med det lilla jag har, ska dela med mig, när inte de rikaste gör det. (https://www.dagensarena.se/innehall/de-rikaste-1-procenten-mer-95-procent-av-varldens-befolkning/ läst 28.3.2025)
Den rikaste personen i världen skulle på egen hand kunna utrota världens fattigdom om han ville, men han sitter nu på en märklig politisk post där det verkar som att han bara jobbar för att göra de rika ännu rikare.
Det har i alla tider funnits människor som har velat samla på sig allt större rikedomar. Många som inte är så rika, håller också hårt i sina ägodelar och försöker efter bästa förmåga skaffa sig mera. Att då sitta på en äng med sin lilla matsäck, omgiven av tusentals människor var kanske inte att dela med sig det första man tänkte på. För precis som Andreas sade – vad förslår det åt så många?
Men vi ska inte se till hur lite vi har och hur stort behovet är. Gör vi det, så misströstar vi och vågar aldrig ens börja. Det är inte vår sak att få den lilla matsäcken att räcka till åt alla. När vi litar på Gud och ger oss själva och det vi har till Guds förfogande, gör han så att det räcker lång mycket längre än vad vi har kunnat föreställa oss.
Undret sker när vi vågar ställa oss upp och säga till Gud – här är jag. Jag vill vara dina händer här i världen. Hjälp mig att göra det du vill. För Gud söker inte efter den som har mest att dela med sig av. Gud söker den som är villig att dela med sig och att gå i Jesu fotspår.
Visst får och ska vi lita på att Gud tar hand om oss, men vi ska inte sitta apatiska och vänta på att det börjar regna manna från himlen. Vi ska hjälpa Gud och varandra att göra den här världen till en bättre plats för alla. Vi ska sträva efter rättvisa och jämlikhet. Vi ska ge mera åt dem som ingenting har och vi ska be dem som har mycket dela med sig mera.
Det känns som att det här inte är en särskilt populär strategi i vårt samhälle och världen just nu, men desto större anledning att gå mot strömmen och hålla fast vid det som Jesus uppmanade oss till. Han sade – ni är världen salt. Ni är världens ljus. Han gav oss uppdraget att ta hand om varandra. Uppdraget att inte viljelöst följa med strömmen, utan att stå upp för det vi tror och vet att är rätt och riktigt. Att ställa oss till Guds förfogande.
Det är inte alltid lätt. Det känns inte alltid som att man verkligen gör en skillnad, men tänk på den lilla pojken som erbjöd fem bröd och två fiskar. Förstod han hur stort det var att han var villig att dela med sig av sin matsäck? Trodde han att hans lilla bidrag skulle räcka till alla femtusen män? Kanske, kanske inte. Men han överlät åt Jesus att göra så att hans lilla bidrag blev till ett stort under. Ta den bilden med dig när du går ut i vardagen. Låt det ge dig mod att bidra, att göra en skillnad i världen.