”Aldrig har någon människa talat som han.” Människorna runt Jesus lyssnade till honom och de blev berörda av vad han sade. Han talade till dem på ett sätt som var rättframt och enkelt. Han utlovade att den som kommer till honom inte ska bli hungrig och törstig igen. Men, man blev också fundersam. Vem var den här mannen egentligen?
Fariséerna hade redan en längre tid tyckt att Jesus var en besvärlig typ som lockade människorna bort från dem. Det vanliga folket funderade om han var profet eller om han rent av kunde vara Messias – den som skulle komma och rädda dem.
Den här tiden var svåra tider för judarna i det heliga landet. Romarna hade ockuperat landet och styrde det med hård hand. Många längtade efter någon som skulle komma och köra ut romarna och göra landet lugnt och bra att leva i igen. Så man tänkte att den Messias man väntade på skulle vara just den starka person som skulle rädda folket, inte bara till ett liv efter detta, utan från ockupationsmakten och den misär man nu levde i. Landet skulle åter bli det förlovade landet som Gud gett åt sitt egendomsfolk judarna.
Men var Jesus den rätta Messias? I texten får vi veta att fariséerna är helt övertygade om att Jesus inte var den rätta. De kunde lagen och profeternas texter och med stöd i dem sa de att den här mannen, han som kom från Galileen, inte kunde vara den rätta. De dömde honom på basen av varifrån han kom. De ville inte lyssna till honom och de ville inte ta reda på vem han egentligen var, de hade sin åsikt klar och de höll fast vid den.
”Aldrig har någon människa talat som han.” Men varför ville de inte lyssna? Orsaken var, som den fortfarande är för många som inte vill lyssna, de kände sig hotade. Om de hade lyssnat och tagit reda på att Jesus var av Davids släkt och var född i Betlehem, hade det svängt upp och ner på det mesta de höll för sant, och det är ingen lätt sak att acceptera. På samma sätt är det ännu idag, för många som inte vill ändra sin uppfattning om saker och ting. Man håller fast vid sådant som sagts eller skrivits. Om det man är med om, inte genast faller innanför ramen, så avfärdar man det som fel eller omöjligt.
Paulus skriver senare att vi ska pröva allt och behålla det goda. (Tess. 5:21) Vi kan alltså inte bara säga att det står skrivet si eller så, utan vi behöver lyssna, granska, pröva, och dra slutsatser. Vi ska se längre än till det uppenbara. Det spelar ingen roll var någon är född, uppvuxen eller bosatt just nu. Det spelar ingen roll om det är en man eller en kvinna, ung eller gammal. Vi behöver pröva det vi hör och ser och sen dra slutsatser om vad som är troligt och sant eller om det verkligen går mot det vi vet från tidigare. Ansvaret ligger hos oss. Vi kan inte skyffla över ansvaret för våra liv och vår värld till generationerna före eller efter oss. Det är här och nu som vi ska ta ställning och göra det bästa vi kan av det som ges oss.
Det här är ingen lätt uppgift, allra minst nu när diskussionsklimatet har blivit så tillspetsat. Fake news är en term vi alla har hört. En del sprider lögner och feltolkningar på flit för att underminera diskussioner och beslutsfattande. En del hävdar att det som händer, inte alls händer, eftersom det inte faller dem i smaken. Eller så sprider de underliga tolkningar av det som hänt, för att förvirra och splittra. Allt för att stärka sin egen position, vinna makt och pengar.
”Aldrig har någon människa talat som han.” Vi behöver gå tillbaka till Jesus och hans sätt att tala och verka. Vi behöver stå starka och tillsammans mot de krafter som vill härska och splittra. Vi behöver se längre än till vår egen vinning, för att bygga en värld där det är bra för alla att leva. Vi ska inte kategoriskt vända ryggen till det vi möter, utan vi ska stanna upp och pröva det vi ser och hör.
Men hur ska vi pröva det? Jag tänker att Jesus har gett oss en nyckel i det bud han gav oss. ”Ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.” Om vi ställer det budet i centrum och prövar allting mot det, så finns det en chans att vi inte hamnar så väldigt fel. Jesus säger också att han är vägen, sanningen och livet. Om vi ber honom om vägledning och hjälp att hitta sanningen, så finns det en chans att våra tolkningar inte blir så väldigt tokiga. Helt säkert vet vi sällan förrän i efterskott, men vi får bara göra så gott vi kan. Och om vi är flera som vänder och vrider på vår tolkning kan vi hjälpas åt att försöka hitta sanningen. Här i församlingen och i gudstjänstgemenskapen hittar vi likasinnade som har samma tolkningsnyckel. Vi kanske kommer till olika resultat ändå, men vår strävan är att pröva allt och behålla det goda. I det långa loppet tror jag att det för oss på rätt väg, på Jesu kärleksfulla väg.