”Omvänd er! Himmelriket är nära!” Johannes talar till folket och uppmanar dem att omvända sig, döpa sig och leva sina liv på ett rättvist och jämlikt sätt. Han tillrättavisar de religiösa ledarna, han vägleder soldaterna, han berättar för alla hur de ska visa sin omvändelse i sina liv. ”Den som har två skjortor ska dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd ska göra på samma sätt.” Ingen ska försöka roffa åt sig mera än vad som är rätt.
Johannes citerade profeten Jesaja: ”En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka. Varje klyfta skall fyllas, varje berg och höjd skall sänkas. Krokiga stigar skall rätas och steniga vägar jämnas. Och alla människor skall se Guds frälsning.”
Människorna då och kanske vi nu, frågar sig om vi ska plocka fram skyffeln och börja jämna ut marken? Men vi får ta Johannes egna ord som tolkningsnyckel, det är inte marken han talar om, det är klyftorna mellan människorna som behöver jämnas ut. Då var klyftorna mellan rika och fattiga, mellan fria och slavar enorma. Och om vi ser på världen idag har vi sist och slutligen inte kommit så väldigt mycket längre i arbetet att minska klyftorna mellan människorna. Det finns fortfarande enorma klyftor och skillnader. De rika blir bara rikare och de fattiga allt fattigare och mera ofria.
Johannes var den sista profeten före Jesus. Människorna som hörde honom frågade sig om han kanske var den utlovade Messias som de väntat på. Men Johannes svarade ”Jag är inte den som ni tror. Han kommer efter mig, och jag är inte värdig att knyta av honom sandalerna.”
Johannes var en märklig person i sitt samhälle. Han gick klädd i kläder av kamelhår och hade ett läderbälte. Helt annorlunda än alla andra. Så udda han var, blev han en otippad ledare. På det sätt som han predikade var han en radikal och rebell, ett hot mot makten, kritiker, jämlikhetsförespråkare. Han drog stora skaror till sig och döpte många, även Jesus. Han nöjde sig inte med att predika och vägleda folket, han kritiserade tetrarken Herodes för hans förbindelse med broderns hustru. Johannes var ett hot mot makten i sin frispråkighet och i att han drog till sig så många. Det kunde Herodes inte tåla, utan kastade honom i fängelse.
Allt det Johannes gjorde pekade framåt mot Jesus. Han var en vägröjare och förberedare. Det Johannes predikade är ändå smärtsamt aktuellt också idag. Fortfarande behöver vi få höra orden ”Omvänd er! Himmelriket är nära!” och ”Varje klyfta skall fyllas, varje berg och höjd skall sänkas.” Även om Jesus trädde fram, predikade, dog för våra synder och uppstod är världens människor fortfarande långt ifrån redo för himmelriket.
Mycket har blivit bättre sedan Johannes och Jesu tid, men mycket är kvar att göra. Idag är det inte bara sociala klyftor som behöver fyllas. Vi har stora mängder människor på flykt i världen. De flyr från krig och naturkatastrofer. Vi har hela skapelsen som darrar av utmattning för att vi människor har lärt oss att exploatera jordens resurser långt längre än vad jorden klarar av. Vi har politiska klyftor mellan människor som riskerar leda till konflikter och krig. Det finns otroligt mycket kvar att göra innan Guds rike är här. Och det är lite obehagligt att tänka på.
Det finns en risk att när man radar upp alla världens problem så känns det övermäktigt. Vad kan lilla jag göra åt all världens orättvisa? Spelar det alls någon roll vad jag gör?
Ja, det spelar roll vad du och jag gör. När alla gör något blir det till något stort. Varje miljon euro består av 100 miljoner cent. Tar du bort en cent är det inte längre en miljon euro. Du är alltså viktig. Allt du gör är viktigt. När vi gör det tillsammans blir vi starka. Vi får ta till oss Johannes ord: ”Den som har två skjortor ska dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd ska göra på samma sätt.” Vi behöver inte försöka lösa hela världens problem på en gång, men om vi alla strävar efter att göra det lilla vi kan, så blir det en förändring.