Maria är en kvinna som är van att full koll. Hon har en stor familj och det är hon som ser till att allt i hemmet löper smidigt. Nu är hon på bröllop och hon märker att allt inte står rätt till. Vinet har tagit slut. Hon känner förstås dem som ordnat festen och hon förstår att bröllopet håller på att sluta tråkigt. Hon går fram till Jesus för hon vet att han kan göra det ingen annan kan. Hon ber honom hjälpa till, men det var inte så här han tänkt sig att han skulle avslöja sin gudomliga kraft. Han vill inte, men vi vet alla hur en mamma kan med bara en blick på sin son få honom att lyda. När jag tänker på situationen tycker jag att det faktiskt är lite komiskt. Mamma Maria lyssnar inte på Jesus, fast han säger att hon ska låta honom vara. Hon vänder sig bara till tjänarna och ber dem göra så som Jesus säger. Jesus har inget val nu, hans mamma struntar blankt i om han stund har kommit eller inte, nu behövs det vin och han får lov att fixa det.
Så även om Maria bara var en ung flicka när hon ödmjukt tog emot uppdraget att bli Guds moder är hon nu en medelålders kvinna, ja faktiskt i min egen ålder och hon har skinn på näsan. Hon är van att ta hand om sin familj och se till andras bästa. Hon är praktisk, kunnig och hon vågar ta plats. Hon ser till att Jesus hjälper till, för det vet hon att han kan och hon vet att Gud är god, kärleksfull och givmild. Hon vet att Gud ger när man behöver det. Hon har hört alla berättelserna om profeterna och hon har själv sett hur Gud utrustade henne och Josef med gåvor från österns vise män när de blev tvungna att fly till Egypten när Jesus var nyfödd.
Jag tror att Maria, om hon levat idag, skulle vara en handlingskraftig kvinna som säger vad hon tycker och står för det hon säger. Hon skulle ha omtanke om de svaga i samhället och hon skulle vara oroad för klimatet. Hon skulle vara engagerad och hon skulle med stor sannolikhet vara Martha. För Marthaföreningen är en sammanslutning av kvinnor som står stadigt på en tradition av omsorg, handlingskraft och gemenskap. Samtidigt vet de hur man ordnar en stor fest och de har för det mesta mycket roligt tillsammans.
Jag tänker mig att den där kvällen på bröllopsfesten satt Jesus med sina vänner och njöt av god mat och gott vin. De sjöng, pratade, skrattade och Jesus hade ingen aning om att vinet tagit slut innan mamma Maria kom och bad honom hjälpa till. Jag tänker mig att han tänkte att det var onödigt banalt att göra vin med hjälp av den gudomliga kraften. Han hade säkert funderat en hel del på det som låg framför honom och tänkt att han skulle göra sådant som verkligen betydde något. Sådant som att bota sjuka och ge mat åt hungriga. Han hade inte räknat med att göra vin åt ett festsällskap.
Ändå blir det här vinundret hans första offentliga under och det får lärjungarna att tro på honom. Det skrivs ner bland de texter som kommer att bli en hel världs heliga bok och det omtalas ännu idag trots att det gått två tusen år sedan det skedde. Allt tack vare mamma Maria som inte låter honom slinka undan.
När Jesus gör under gör han det med Guds överflödande kärlek. Han är inte knusslig utan han bjuder till med råge. På bröllopsfesten gjorde han 600 liter vin, så det räckte garanterat åt alla gästerna. När vi läser om brödundret lite senare i Johannesevangeliet ser vi att det blir 12 korgar över av fem bröd och två fiskar efter att 5000 män förutom kvinnor och barn ätit sig mätta. I Matteus evangeliet läser vi om att sju bröd och några fiskar mättar 4000 män förutom kvinnor och barn och det blir 7 korgar över av resterna.
Det är med den här generositeten Jesus verkar. Han frågar inte efter vem det är som kommer till honom utan han bjuder alla att äta och dricka sig mätta. Han ser till våra mest grundläggande behov för han vet att utan mat i magen kan vi inte ta till oss något annat. När grundbehoven är fyllda, när vi är mätta och nöjda, kan vi ta emot Jesus och ge honom friheten att verka genom oss. Då kan vi öppna vårt hjärta för de djupare budskap Jesus ger oss, budskapet om Guds översvallande kärlek och outsinliga nåd. När vi vågar ta emot de goda gåvor Gud ger oss, de gåvor Paulus berättade om i Romarbrevet vi hörde i andra läsningen, kan vi dela med oss av våra gåvor på ett frimodigt sätt. Allt vi fått kan vi ge vidare för när Jesus bjuder till ger han så att det räcker åt alla och blir över. Vi behöver inte oroa oss för att bli utan om vi delar med oss. Man brukar säga att delad glädje är dubbel glädje och på samma sätt är det med Guds gåvor. När vi delar det vi fått blir det till dubbel glädje.
Idag får vi ta emot Jesu gåvor i nattvarden. Vi tar del av hans kropp och blod så att vi utan rädsla kan gå ut i vardagen och dela med oss av de gåvor vi fått. Låt oss be:
Gud,
du lät din Son leva mitt ibland
människorna.
Han delade bröllopets glädje
och saknadens sorg.
Han visste allt om dem han mötte.
Fader, hjälp oss att se de under han gör
också i vår vardag.
Hjälp oss att tro.
I Jesu Kristi namn.
Amen.