Predikan Hitis 29. juli 2018

      Inga kommentarer till Predikan Hitis 29. juli 2018

Är du tillräckligt?
Tillräckligt flitig?
Tillräckligt snäll?
Tillräckligt god?
Tillräckligt omtänksam?
Tillräckligt kristen?
Vad är tillräckligt?

Jesus talar om den en trogen och god förvaltare som gör det han förväntas göra. Han tar hand om sin Herres egendom och ser till att tjänstefolket har det bra. Men Jesus varnar också för att bli en dålig förvaltare som lever loppan med sin Herres tillgångar medan Herren är på annat håll. Liknelsen är rätt så lättförståelig och det känns ganska självklart att ett gott utfört arbete belönas medan motsatsen bestraffas.

Men hur berör den här texten oss i våra liv? Jag tror inte att någon av oss skulle kalla sig förvaltare men om jag säger att Herren är Gud och att vi alla är förvaltare av Guds skapelse och gåvor då blir texten plötsligt mycket mera närgången.

Redan i skapelseberättelsen säger Gud att människan ska härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden. Gud skapade människan till sin avbild för att människan skulle kunna förvalta allt som Gud skapat.

Vi, du och jag, är Guds avbilder. Du och jag är skapade för att härska över alla djur på jorden. Men härska? Det ordet låter i mina öron väldigt enväldigt och diktatoriskt. Alla som någon gång haft hand om ett djur, oberoende av om det har varit ett marsvin, akvariefiskar eller en ladugård full av djur vet att jo, man härskar men det går på tok om man inte ser till att djuren har det bra. Att de har det rent och snyggt och mat att äta. Sen kelar man lite med dem och både vi och djuren har det bra. Vi är förvaltare som får se till att alla får det som den behöver för att ha det bra. Det här gäller ju inte heller bara djur. Det är likadant med allt. Man måste ge och ta för att det ska fungera. I människorelationer blir det kanske extra tydligt.

När man börjar tänka på livet i termer av att vi förvaltar det Gud gett oss att ta hand om kan man känna prestationskraven stiga. Hur ska lilla jag klara av ett sådant uppdrag? Hur ska vi förstå vad som är bäst och hur ska vi kunna och orka ta hand om hela jorden? Man ser ju redan att klimatet barkar åt skogen för att mänskligheten har slösat och slarvat! I Afrika svälter både djur och människor ihjäl. Inte bara där, snart kanske vi drabbas av liknande katastrofer då solen bara gassar och allting torkar bort!

Stanna upp, andas djupt och tänk till. Alla människor är skapade till Guds avbild. Alla människor är förvaltare av Guds skapelse och gåvor. Alla människor kan bidra med något. Det är inte någon enskild människas ansvar att rädda hela världen utan vi får ta hand om vår lilla bit. Din och min uppgift är att dra vårt lilla strå till stacken. Uppgiften kan vara så enkel som att sticka strumpor till barnen så att de inte fryser om fötterna. Eller att ta hand om sin egen familj på bästa sätt. Att göra sitt jobb så bra man kan. Det är inte mindre viktigt att vara slambrunnstömmare än att vara direktör. Troligen skulle det snabbare märkas om slambrunnstömmaren struntade i sitt jobb än om direktören gör det. Som Guds förvaltare är man aldrig arbetslös och inte får man pension från det uppdraget heller. Även när det känns som att man inte länge orkar bidra med något alls kan man be för världen och för alla dem som inte orkar eller kan be själva.

Men en viktig sak har jag inte nämnt ännu. Du och jag är Guds skapelse. Vi har i uppdrag att ta hand om oss själva. Det är som när man hör säkerhetsinstruktionerna på flygplanet. När syrgasmaskerna kommer fram ska man först se till att få på sig sin egen innan man börjar hjälpa andra. I vårt förvaltande gäller det att se till att vi sköter om oss själva så att vi orkar hjälpa andra. Det här påminde Jesus oss om i det dubbla kärleksbudet när han säger att du ska älska din nästa som dig själv.

Så tillbaka till frågorna jag inledde med. Är du tillräckligt?
Tillräckligt flitig? snäll? god? omtänksam? kristen?
Vad är tillräckligt?

Tillräckligt är just det du är. För grundstenen vi bygger vår kristna tro på är förlåtelsen. När vi misslyckas får vi be om förlåtelse och börja om igen. Vi får en ny chans varje dag. Om vi själva tycker att vi inte är tillräckligt av någonting kan vi alltid göra ett nytt försök. Idag vill jag utmana dig att försöka ge dig själv förlåtelse för de saker som blivit att skava. Alla de där sakerna som inte blev som du tänkt dig får du lägga ner i bön och känna hur Gud säger: det är okej, du måste inte klara allt. Du har inte ensam ansvar för min skapelse. Gör ett nytt försök att dra ditt lilla strå till stacken. Du är tillräckligt.

Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *