På det osyrade brödets dag firar israeliterna sedermåltid. Det är en rituell måltid med osyrat bröd, bittra grönsaker, saltvatten, en röra som ska påminna om murbruk och flera bägare vin. Under måltiden hör det till att den yngsta familjemedlemmen frågar familjefadern varför man gör de olika rituella delarna. Den här måltiden äter man för att minnas israels folks uttåg ur Egypten. Man minns hur Gud räddade sitt folk och även om det är flera tusen år sedan det hände gör man det men en inlevelse som om man varit med då det begav sig.
Det är den här rituella måltiden Jesus firade med sina lärjungar i ett hus i Jerusalem kvällen innan hans lidande. Det är under den här rituella måltiden han knyter ihop det som varit, det som är och det som ska komma. Han tar brödet, tackar Gud för Guds kärlek och räddning, bryter det och ger åt lärjungarna. Han gör så som ritualet för sedermåltiden säger, men han ger brödet en ny betydelse. ”Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne av mig.” Vi ska inte längre bryta brödet för att påminnas om hur Israels folk bröt upp från Egypten utan vi ska bryta och dela brödet för att minnas Jesus och hans offer på korset. När vi delar brödet är det Kristi kropp vi tar emot. Han är närvarande idag på samma sätt som han var närvarande då.
Han lyfter vinbägaren som ska påminna om Gudsfolkets räddning från Egypten. Bägaren som påminner om att Gud håller sitt förbund med sitt folk och Jesus säger ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er. Han tar symbolen för det gamla, knyter samman den med sitt eget offer och ger den en ny innebörd för kommande generationer.
Genom att Jesus under en judisk rituell måltid instiftar det som kommer att bli de kristnas rituella måltid visar han hur allt hänger ihop. Det nya kan inte finnas utan det gamla. Det gamla får nytt liv i ny form och finns i det nya.
När vi ikväll firar nattvard är det i gemenskap med Jesus. I gemenskap med varandra. I gemenskap med dem som redan gått bort. I gemenskap med dem som inte ännu kommit till oss. Det är en märklig gemenskap som går genom tid och rum. I nattvarden har Jesus upphävt tidens lagar. Han är här med oss så som han då var närvarade hos lärjungarna.
Lika märkligt är det att brödet och vinet vi delar verkligen är Jesu kropp och blod. Det är inte bara symboliskt utan det är verkligen Jesus vi tar emot. Därför är nattvarden så mycket mera än bara en måltid. Den är inte till för att mätta vår fysiska hunger utan för att ge oss del av det eviga livet. Livet som inte är bundet av tidens lagar. Livet som finns även när våra kroppar en dag dör. Livet som är givet av Gud. Livet som är gemenskap med Gud.
Vi har alla hört det här på sätt eller annat förut och vi känner igen orden. Vi har vant oss med att det är så här vi talar om nattvarden. Men om vi stannar upp kring orden och försöker tränga djupare ner i vad de betyder kan det hända att vi börjar tvivla. Vad betyder orden? Kan det här vara sant? Det är ju fullständigt ologiskt. Hur kan Jesus vara här på samma sätt som han var hos lärjungarna för två tusen år sedan? Hur kan brödet och vinet vara 100% bröd och vin samtidigt som de är 100% Jesus? Hur kan livet vara evigt?
Ju mera man försöker förklara desto råddigare börjar det kännas. När man försöker tänka och argumentera logiskt räcker varken argumenten eller logiken till. Nattvarden är ett sakrament. Ordet kommer från latinet och betyder helig handling. Det är det ord man valde för att översätta det grekiska ordet mysterion, mysterium.
Mysterium är på ett sätt ett mera beskrivande ord, även om helig handling är en korrekt term. För när Jesus instiftade dopet och nattvarden gjorde han det med Guds ord och en handling som kräver ett synligt element, vatten i dopet och bröd och vin i nattvarden. För Jesus visste att vi människor behöver något konkret att ta fasta på. Mysteriet är för stort för att förstå och då är det bra att ha något konkret att ta fasta på. I nattvarden är smaken av brödet och vinet något som berör våra sinnen så att vi känner igen dem till och med efter att orden tappat sin betydelse eller vi mist förmågan att kommunicera dem. Brödet och vinet är något som alla kan känna igen, allt från små barn till riktigt gamla. Det krävs inga outtömliga förklaringar. Vi får ta emot brödet och vinet i tro. För tron är mysteriet inget mysterium. För i tro tar vi emot Jesus när vi delar brödet och vinet så som han uppmanade oss att göra. Han är här idag så som han var då och kommer att vara i framtiden.
Ära vare Fadern och Sonen och den heliga Anden, så som det var av begynnelsen, nu är och skall vara, från evighet till evighet. Amen.