Andrum 19 februari 2018

Jag tror du har hört berättelsen om den barmhärtiga samariern. Jesus berättar om en man som låg halvdöd vid vägkanten för att han blivit slagen och rånad. En levit och en präst går förbi men en samarier stannar och hjälper mannen. Berättelsens budskap är att vem som helst kan vara vår nästa. För att vara riktigt tydlig sa Jesus också ”Du skall älska Herren, din Gud, över allting och din nästa som dig själv”.

Du ska älska din nästa som dig själv. Det väcker en fråga hos mig. Älskar jag mig själv? Älskar du dig själv? Om vi inte älskar oss själva är det väldigt svårt att älska någon annan. Om vi inte tänker att vi är värda någonting, hur ska vi då kunna visa någon annan att den är värdefull? Om vi inte tycker att vi är värda respekt, hur ska vi kunna respektera andra?

Gud har gett oss kärleken och vill att vi ska slösa med den mot varandra. Gud älskar oss så som vi är och nu vill han att vi sprider hans kärlek till vår nästa. Han vill att vi är som samariern, som stannar till vid den skadade mannen och tar hand om honom. Den skadade mannen var så illa däran att han knappast förstod vad samariern gjorde för honom, men tänk om han gjort motstånd? För hur ofta gör vi inte det? Någon frågar: kan jag hjälpa dig? men vi slår ifrån oss och säger att vi nog klarar oss själva. Trots att det hade varit lättare med en hjälpande hand.

Så min fråga igen, älskar du dig själv? Tycker du att du är värd att ta upp någon annans tid? Kan du tillåta dig bli föremål för någon annans kärlek till sin nästa. Det är inte så ofta vi pratar om hur det känns, att vara den som tar emot hjälp. Förutom att man känner tacksamhet kan det kännas jobbigt. Man kan känna att man står i tacksamhetsskuld. Jag vet att jag själv ofta trillar i den gropen. Jag tänker att jag behöver betala tillbaka för det jag fått på nåt sätt. Men det är ju inte så godhet och nåd fungerar.

Nåd är att få något när man inte förtjänar det och goda gärningar ska man inte behöva betala tillbaka. Den som har hjälpt oss, gör det för den goda sakens skull, inte för egen vinning. För om den goda gärningen är gjord med en baktanke om egen vinning, då är den inte gjord av rätt orsak.

Dessutom är det ju roligt att själv kunna hjälpa andra. Låta de goda gärningarna sprida sig som ringar på vattnet. Det är mera sällan man kan göra exakt samma tillbaka, men vi har ju olika talanger, olika förmågor, olika roller, olika tillgångar. Om en vän hjälper till med något tungt man inte orkar själv, kan man kanske ge tillbaka av sin tid. Kanske kan man bjuda en stressad vän på hemgjord mat? Kanske kan man gå ut med någons hund? Kanske kan man bara finnas där och lyssna när den andra har det svårt. Jag vet att det finns något vi alla kan göra för varandra. Något som inte kräver krafter eller resurser eller väldigt mycket tid. Vi kan be för varandra. Omsluta våra nära och kära med Guds omsorg i våra böner.
Vi får göra det nu med det samma. Vi ber.

Gud, vi ber för alla våra nära och kära. Vi vill att du ska vara speciellt mycket med dem som vi är oroliga för. Gud, hjälp oss att svälja vår stolthet, så att vi kan ta emot den hjälp som vi blir erbjudna. Hjälp oss också att se vad vår nästa behöver så vi vågar erbjuda vår hjälp när vi kan. Var du med oss idag, låt oss få känna hur du älskar oss fast vi inte alltid tycker att vi förtjänar det. I Jesu namn. Amen.

Musik: With a litle help from my friends, Beatles