Väckarklockan ringer ilsket. Jag vaknar med ett ryck och stänger av den. Jag funderar en liten stund vilken dag det är idag för dagarna går så snabbt att de flyter ihop. Jag stiger upp och tar en snabb dusch. Jag klär på mig och inser att det är tjugo minuter kvar innan jag måste rusa iväg. Jag gör hastigt en mugg te och en smörgås.
Jag står vid köksbänken med mitt morgonmål. Det är ingen vits att sätta sig vid bordet. Jag tar en klunk och bränner tungan på teet som är för varmt. Jag öppnar min kalender på pekplattan för att snabbt kolla hur dagen ser ut. Jag tar tankspritt en tugga av smörgåsen. Jag minns att det var många saker att komma ihåg idag men inte exakt vad. Oj, det var idag jag hade lovat ta med den där boken åt min kollega. Var månne jag har lagt den? Jag tar en tugga till och går ett varv i vardagsrummet. Jag hittar boken under några tidningar på soffbordet. Jag kan pusta ut. Men oj så klockan går, nu måste jag få på mig ytterkläderna och rusa för att inte bli försenad.
Så där snurrar dagarna på. Min kalender är fullspäckad och jag har många saker att hålla reda på mest hela tiden. Ibland är dagarna lite lugnare men ibland rusar allting på. På kvällarna kan jag känna mig stressad inför morgondagen för att det är så mycket jag måste komma ihåg. Jag oroar mig för att jag ska glömma viktiga saker jag lovat fixa och jag oroar mig för hur min ork ska räcka till.
Det här kunde vara många människors berättelse om sin vardag. Kanske du känner igen dig? Det är ledsamt att så många känner att livets ekorrhjul snurrar på i en takt de har svårt att hänga med i. Vi kanske känner att vi är oersättliga och att vi bara måste orka, men det är sällan helt sant. Som människor är vi oersättliga, för det finns bara en av var och en. I familjen är vi oersättliga, för det finns bara en av oss i vår familj. På jobbet är det mera sällan vi är helt oersättliga. Det går oftast nog att anställa någon annan istället.
Så kanske det är dags att slå på bromsen? Gå igenom kalendern och rensa ut sådant som inte är livsviktigt för att ha mera tid för dig själv och din familj. Jag vet att det inte är en lätt sak att göra och för en del sätter ekonomin gränser man inte klarar av att rubba. Men ändå, gör ett försök. Planera in små pauser där du kan dra andan och lyssna till ditt inre. Finns det någon röst där som pockar på uppmärksamhet? Ge dig själv tid, en liten, liten stund för bön. I bilen, i bussen, i hissen, vid skrivbordet, på toaletten, var helst du kan stanna upp en liten, liten stund.
För Gud vill lyssna till dina bekymmer och han vill hjälpa dig med din dag. Jesus säger Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Det är inte bara ord, han menar det. Om du vågar lämna över din oro till Gud tar han hand om både den och dig. Det är kanske just idag, den här morgonen när allting rusar på, som du behöver ta en liten andningspaus. Jag tror inte att din dag blir förstörd om du stannar upp en halv minut och andas. Ge Gud en chans. Låt Gud ta hand om din oro, om din dag, om dig.
Musik: Don’t worry – be happy med Bob Marley