Predikan i Hagalunds kyrka

      Kommentarer inaktiverade för Predikan i Hagalunds kyrka

Det här är den andra predikan jag höll under min praktiktid i Esbo.


Guds omsorg. Hur har Gud omsorg om oss? Det är inte alltid helt enkelt att förstå. Idag har vi tre olika bibeltexter som talar om hur Gud har omsorg om oss och om hur olika det kan uppfattas. I första läsningen hörde vi om Elia och änkan. Det är nog ganska sällan någon av oss får höra Gud tala till oss så tydligt som han talade till Elia. Gå dit, där finns en änka som ska ta hand om dig. En änka, kanske Elia tänkte, vad är det för skämt? Änkor på Elias tid var bland de i samhället som hade det allra sämst ställt. Änkan säger ju också åt honom att mjölet är nästan slut i kruset, sen väntar bara svältdöden för henne och hennes son. Men Gud sänder Elia till henne. När han gör det visar han hur han har omsorg, inte bara om Elia utan också om änkan. Gud visar sin storhet genom att låta den fattigaste vara hans redskap. Han låter mjölet i kruset räcka länge, för att änkan litar på Gud när Elia ber henne baka ett bröd åt honom. Ännu idag vill Gud göra stora saker med dem som har minst. Fortfarande vill Gud visa oss sin omsorg, bara vi vågar lita på honom och vågar tro att det verkligen blir så.

Var hittar vi Guds omsorg i andra läsningen? Paulus sitter fängslad i många år. Han har det besvärligt. Det är ont om mat och annat behövligt. Ändå uttrycker han sin tacksamhet. Man kunde fråga hur i hela världen det kan vara ett bevis på Guds omsorg? Hade det inte varit Guds omsorg att Paulus aldrig blivit fängslad? Vi vet inte vad som är den stora planen. Gud har koll på helheten och på nåt sätt var det då nödvändigt att Paulus satt i fängelse. Kanske för att folk skulle komma till tro och våga förkunna det glada budskapet om Kristus, precis som Paulus skriver lite tidigare i sitt brev? Kanske måste Paulus sitta i fängelse för att vi idag skulle få prata om det, för att förstå lite av Guds omsorg. Paulus själv då, satt han i fängelse och kände sig övergiven av Gud? Inte alls. Paulus sticker inte under stol med att det inte var lätt att sitta fängslad men eftersom omständigheterna var så svåra var varje ljusglimt ett bevis på Guds omsorg. I sitt brev skriver han om många saker som gläder honom och han såg att det var Gud som låg bakom att församlingen i Filippi sände sin hjälp. För det är så här Gud agerar. Han använder oss människor som sina händer på jorden, genom oss visar Gud sin omsorg.

Dagens evangelium handlar om Marta och Maria. Marta som stökar och står i för att ge sina gäster mat. Maria som väljer att sitta med Jesus och lyssna till hans undervisning. Hur visade Gud sin omsorg om dem när Jesus var deras gäst? Inte genom att Jesus skulle ha gjort ett brödunder eller genom att göra vatten till vin när Marta beklagar sig och vill ha Marias hjälp, för hade han gjort det hade Lukas skrivit om det. Istället säger Jesus att Marta inte ska oroa sig så mycket och att Maria valt det som är bäst. Jag känner igen mig i Marta, jag är den som gärna stökar i köket när det kommer gäster. Jag vill visa min glädje och kärlek genom att bjuda på god mat och då kan det hända att jag har lite svårt att förstå när andra prioriterar andra saker. Då är det bra att Jesus säger ”Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oroar dig för så mycket, fast bara en sak behövs.” Han påminner om att mat inte är det viktigaste. Han påminner om att våra vardagliga bestyr inte är de viktigaste. Han påminner om att vi ska låta Gud stå i centrum, att lyssna till Guds ord och lita på att Gud tar han om oss. Vi behöver inte veta och förstå hur det ska gå till, vi behöver bara lita på att det kommer att ordna sig.

En av dagens psaltarverser säger Kasta din börda på Herren, han skall sörja för dig. Den känns lite som de prutthurtiga uppmaningar vi ibland strör kring oss till andra som har problem. Tänk inte så mycket, det ordnar sig nog, oroa dig inte, det går nog bra. Kanske har ni tänkt som jag, när ni fått höra sådana uppmaningar: det är lätt för dig att säga. Jag som står här med mitt problem oroar mig nog och funderar nog, jag kan helt enkelt inte låta bli! Men om vi då gör ett aktivt val, vi sätter oss med Maria vid Jesu fötter och lyssnar. Vi låter bli att dras med i Martas stökande utan bara stillar oss. Då kan vi välja att lita på Guds omsorg. Vi försöker kasta våra bördor på Herren och försöker lita på att han sörjer för oss. Varje gång vi gör det här aktiva valet blir vi lite bättre på det, och varje gång blir det lite lättare att våga tro att det ordnar sig.

Vi får be: Gud, vår Skapare.
Du har vård om allt levande.
Hjälp oss att lämna både små
och stora bekymmer åt dig
och att ta emot varje ny dag
som en gåva av dig.
Hör oss för Jesu Kristi skull.
Amen.